Ovanligt snål vårbudget från regeringen

Finansminister Magdalena Andersson överlämnade måndagen den 16 april regeringens vårbudget för 2018 till riksdagen. Det är en ovanligt tunn och snål budgetproposition som inte bjuder på några större överraskningar. Framför allt innehåller budgeten inga direkta förslag och beslut som påverkar gemene mans plånbok. En anledning är att regeringen brände mycket av sitt krut på reformer i höstbudgeten.

Sparar regeringen förslag till valrörelsen i höst?

Vårbudgeten 2018 är den sista som den sittande regeringen lägger. Den brukar vara ganska tunn av den enkla anledningen att man vill presentera de mest ”väljarvänliga” förslagen till valrörelsen. Förslag kring någon hundralapp i mindre skatt eller liknande i en vårbudget väger nämligen mycket lätt i förhållande till större löften i en valrörelse. Det handlar i mångt och mycket om strategi och taktik.

Att vi är så nära valrörelsen 2018 är också anledningen till att den obligatoriska kritiken från oppositionen har varit ganska ljummen. Även oppositionen sparar sitt torraste krut inför sensommaren och hösten fram till valet.

ny lag smslån

Reformer för 2018

Att vårbudgeten inte innehåller några reformer med effekt på plånboken innebär emellertid inte att 2018 är ett år fritt från förändringar i skatter och bidrag. I höstbudgeten 2017 presenterade regeringen ett helt batteri av satsningar som antingen redan har trätt i kraft eller kommer att träda i kraft senare i år. Nedan är några av de förslag som klubbades igenom i höstas.

  • Högre barnbidrag – bidraget höjs med 200 kr per barn och även vissa flerbarnstillägg höjs.
  • Lägre skatt för pensionärer (dock en ganska marginell sådan) och en satsning på högre nivåer för bostadstillägg.
  • Höjning av studiebidraget med 300 kr. Reglerna träder i kraft den 1 juli, men de som är berättigade till studiebidrag kommer att få extra utbetalningar retroaktivt.
  • Höjning av tandvårdsbidraget med 100% jämfört med 2017.
  • Höjning av taket för maximal inkomst i sjukförsäkringen (träder i kraft i sommar).
  • Införande av miljöbilsbonus för den som väljer att köpa en elbil. Samtidigt ökar skatten för bilar som släpper ut mycket koldioxid. Reglerna träder i kraft i sommar.

Intressanta prognoser för de kommande åren

En regeringsbudget bygger alltid på prognoser och antaganden för framtiden. Bland annat måste man se till att satsningar från det offentligas sida kan finansieras, och då behövs prognoser om exempelvis andelen invånare som är i arbete, löneutveckling, BNP-nivåer med mera.

I samband med att regeringen lade fram vårbudgeten presenterade man också en bred samling ekonomiska och demografiska prognoser för de kommande åren. Nedan följer några av de mer noterbara punkterna.

  • Reporäntan kommer förmodligen att stå kvar på -0,50% under hela 2018 för att sedan någon gång under 2019 nå 0%. Prognosen är vidare att räntan kommer att ligga på 1,20% år 2021.
  • Regeringen räknar med att andelen svenskar mellan 15 – 74 år i arbete kommer att öka med 0,2 procentenheter fram till 2021 (från 68,4% till 68,6%). Dessa siffror pekar på en arbetslöshet på 6,1% (idag är den på 6,2%).
  • Befolkningen i Sverige förväntas ha vuxit till elva miljoner vid slutet av 2026 från dagens strax över tio miljoner.
  • BNP förväntas successivt minska fram till 2021 från dagens prognos för 2018 på 2,8% till 1,8% år 2021. En anledning till det är att exportens värde väntas sjunka successivt.