Det är bara dagar kvar tills vi ska ringa in det nya året och det är många som börjar fundera kring nyårslöften. Att gå in i ett nytt år är ju ett lysande tillfälle att göra förändringar och skapa nya vanor.
Majoriteten av nyårslöften kan sorteras in i två kategorier, nämligen åtgärder för bättre hälsa och åtgärder för bättre ekonomi. Exempel på förstnämnda är att man ska börja träna, alternativt träna mer, och att äta nyttigare. Exempel på åtgärder för en bättre ekonomi är mer sparande och mindre onödiga utgifter.
Endast en på tolv lyckas
Den som lyckas uppfylla något av sina nyårslöften inom hälsa och/eller ekonomi har gjort ett bra jobb. Det är nämligen så att bara omkring 8% av dem som verkligen går in för att uppfylla ett löfte som lyckas, detta enligt en studie från ett amerikanskt universitet. Något fler än var tolfte försök slutar alltså i misslyckande.
Om risken för misslyckande är så pass stor, i genomsnitt, är det väl bra om priset förknippat med det brutna löftet inte blir så stort? Tyvärr är det så att nyårslöften kostar stora pengar och ju tidigare på året som ett löfte bryts, desto dyrare blir det.
Behöver du verkligen gymkortet?
På en solklar förstaplats på topplistan över nyårslöften kommer den klassiska ”träna mer/röra sig mer”. Det löftet återkommer år efter år, och anledningen att det gör det är naturligtvis för att nyårslöftena bryts år efter år.
För att verkligen kunna uppfylla löftet just det här året tänker många att det är viktigt att införskaffa ett gymkort och att köpa nya träningskläder som gör att det känns lite roligare att börja träna. Det är aldrig så fullt på gymmen som i början av januari!
Gymkort är dock ingen billig historia, och den som köper ett abonnemang får betala månad efter månad även om/när träningslusten tryter. Om intresset att träna successivt minskar blir också investeringen i träningskläderna mer eller mindre värdelös.
Ett alternativ är att köpa klippkort. Ett annat alternativ är att börja skapa vanor med cykling och/eller promenader.
Nyttigt behöver inte vara dyrt
Att alla vill äta hälsosamt är något som producenterna av livsmedel är helt på det klara med. Det finns idag förmodligen fler ”extra nyttiga” livsmedel än ”vanliga” i livsmedelsbutikerna. Att de är extra nyttiga gör också att de är extra dyra. Frågan är då om den extra kostnaden motsvarar den extra graden av nyttighet? Med stor sannolikhet kan du klara dig utmärkt utan de livsmedel som marknadsförs som extra nyttiga för dig i din vardag, och genom att undvika att gå på marknadsföringsknepen kan du undvika att lägga mycket pengar på matvaror som kanske inte ger någon större effekt.
Sparandet kan vara en förlustaffär
När ett nytt år knackar på dörren är det vanligt att man börjar fundera på hur man kan stärka ekonomin under året. Det enklaste sättet att göra det är att spara mer, och det är också det ekonomiska nyårslöfte som de flesta ger.
Att spara är i sig berömvärt, bland annat eftersom exempelvis en buffert kan minska behovet av att låna. Samtidigt gäller det att spara rätt. Den som sätter över pengar direkt till ett bankkonto utan ränta förlorar nämligen faktiskt pengar på sitt sparande! En buffert på ett sparkonto – helst med ränta – bör alltid vara basen i sparandet, men när denna grund är lagd är det klokt att spara och investera på längre sikt.